EB skriver 10.3.2007:
> Vi höjer då också folkpensionerna jämte barnbidragen. Tror ändå
> att det skulle vara effektivare att höja barnbidragen väsentligt än
> att sänka momsen som till en stor del skulle gå till människor som
> inte är i behov av det.
Christel svarar:
Här analyserar synbarligen du och jag slutresultatet olika för åtgärdernas
följder. Hänvisar till mitt tidigare svar att sänkt matmoms hjälper alla
men mest enligt konkreta uträkningar förbättrar den vardagen för
barnfamiljer och folkpensionärer, medan höjt barnbidrag är inkomsöverföring
till en grupp oberoende av gruppens övriga inkomster.
Jag ställer dock inte dessa mot varandra, huvudsaken är att staten tar
till åtgärder som hjälper de grupper som bevisligen har blivit emellan då
tidigare åtgärder satts in från samhällets sida.MVH
Christel
Mona frågar 9.3.2007:
> Hej Christel!
> Jag funderar på att rösta på dig, men några frågor har jag.
> 1. Varför tycker du att man borde höja på studiestödet men inte
> höja på inkomstgränsen för studeranden så att de kunde jobba
> lite mera vid sidan om studierna? Arbetserfarenhet behövs och många
> vill jobba, men hamnar därmed i en mycket tråkig situation gällande
> återbetalningar av studiestödet.
> 2) Du är Sibbobo och jag igen från östligaste nyland. Jag vill
> veta vilket ditt engagemang i såfall kommer att vara för -stra
> Nyland, dvs. Lovisa, Strömfors, Lappträsk, Liljendal och Pernå.
Christel svarar:
Hej MonaSynbarligen har jag refererats för kortfattat i något sammanhang. Förutom
studiestödets höjning för att förbättra möjligheterna till heldagsstudier
har jag även lyft upp bostadsbidragets knapphet samt inkomstgränserna för
studeranden. Önskar man arbeta vid sidan av studierna skall detta vara
möjligt. Den praktiska kunskapen får man inte på annat sätt än via arbete.
Vill man koncentrera sig på studierna skall detta vara möjligt via ett
studiestöd. Och det vet vi ju alla konkret att bostadsbidraget inte
möjliggör en hyresbostad i sig.Jag är Sibbobo, men har under hela min politiska period arbetat för hela
Nyland (Helsingfors undantaget) Jag har varit kretsordförande för
Nylands distrikt och under den perioden konkret bevisat att hela regionen
är viktig. Som ordförande för Östra Nylands landskapsförbund har jag en
stor insikt i hur den regionen mår och dess välmåga är mig nära om
hjärtat.Kom gärna och hälsa på mig där jag rör mig i dina trakter. Webb-kalendern
hjälper dig att se plats och tidpunkt. Då kan vi utbyta mera
erfarenheter kring studielivet i dag.hoppas att vi ses!
Christel
Jonna frågar 7.3.2007:
> Hej Christel!
>
> Hoppas du hinner svara på denna fråga, trots all valbrådska!
> Frågan lyder, att ifall du skulle bli invald i riksdagen, skulle du
> understöda och jobba för förslaget att återinföra
> hemförlovningspengen för beväringar..? Och i så fall på vilket
> sätt?
>
> Hemförlovningspengen togs ju bort år 1993 i samband med laman, och
> har sedan dess inte synts till, trots idoga försök av bl.a.
> varusmiesliitto. Beväringens ställning är i dagens läge inte ens
> närapå lika bra som en studerandes, då dagpenningen är 3,80. När
> man hemförlovas är kontot oftast väldigt tomt, och det kan va
> svårt att komma in i civila livet igen. (detta är också en
> jämstäldhetsfråga, för för de unga finska kvinnorna uppstår det
> ju inte en sådan oundviklig svacka i ekonomin, och de kan samtidigt
> också pensionsspara, vilket inte är möjligt under
> värnpliktstiden)
>
> I höstas kom vi så långt att social- o hälsoministeriet hade med
> hemförlovningpengen på sitt budgetförslag, men finansministeriet
> godkände det inte. I år vill vi ha med det i regeringsprogrammet,
> och förslaget är 200,, 300, och 400, beroende på
> tjänstgöringstid.
> Nämnas kan också att t.ex. i vårt västra grannland är denna
> summa över 2000, per beväring.
> Då det för de unga männen är en plikt att tjänstgöra, skall det
> inte medföra någon försämring av deras position i samhället.
Christel svarar:
Hoppsan, nu tog du allt upp en fråga som jag inte är färdigt insatt i.
Märkte ju nog att min son inte fick hemförlovningspeng då tiden begav sig
och märkte också vem som fick låna åt honom tills han fick arbete/lön… För
det faktum är det ju en orättvisa mellan dem som valt att avbryta/skjuta
upp studier för att göra beväringstjänst jämfört med studerandes. Och bägges
aktivitet behövs i samhället.
Så i detta skede kan jag inte annat än att uttala min positiva
grundinställning i frågan.
Och lovar att sätta in mig i frågan innan avgörandet görs i riksdagen.Christel
EB frågar 7.3.2007:
> Tycker du att en sänkt moms på livsmedel är ett bra sätt att
> kompensera de fattiga och småinkomstagarna för föregående
> regeringens massiva skattelättnader åt storinkomstagare och rika?
> Den fattigas korvkilo blir 10 cent billigare och den rika får sin
> inrefilekilo 50 cent billigare. Vem fick större nytta? Dessutom får
> köpmannen sin beskärda del, enligt uppskattningar kommer bara 80% av
> momssänkningen konsumenterna tillgodo.
> Skulle det inte finnas bättre sätt? Tex höjning av barnbidragen?
Christel svarar:
Sänkt matmoms kan inte kompensera alla felvridningar men ett effektivt sätt
är det bevisligen för de fattigaste samhällsgrupperna (folkpensionärer och
barnfamiljer) att få hjälp i sin vardag.
Höjning på barnbidrag är inte i motsats till matmomsens sänkning. I
jämförelse mellan dessa två kan dock konstateras att med höjt barnbidrag
riktar sig nyttan till enbart en gruppering samt att motsvarande
problematik finns även här gällande att statens utgifter då också går till
välbärgade familjer…
Christel
Bengt från Kyrkslätt frågar 3.3.2007:
> Jag undrar hur du ställer dig till denna orättvisa när det gäller
> att förmå personal att återvända till Finland. Och inte minst
> pensionärer som inget hellre vill än återvända till sitt hemland
> för att avsluta sina liv i frid, men förhindras av Finlands
> orättvisa
> skattelagstiftning.
>
> Läs inlägget i HBl:
>
> http://geocities.com/bdp003fi/PENSIONERSverige-Finland.doc
>
> Tänk dig Christel att du har vänner, släktingar i Sverige som
> efter ett långt arbetsliv, inte har råd??? att återvända till
> Finland som pensionärer på grund av dubbelbeskattningen.
>
> Detta är verkligheten år 2007!
Christel svarar:
Ambassadör Ole Norrback har in sin utredning över de nordiska regelverken,
kommit fram till att det är flere saker som fungerar bra mellan de
nordiska ländernas invånare och hur de behandlas vid förflyttningar mellan
länderna. Men han noterade även ett flertal byråkratiska,
förvaltningsmässiga felaktigheter som uppstått. Ibland av okunskap,
ibland av oeftertänksamhet och ibland pga brådska. Då dessa felaktigheter
uppmärksammas bör det även påbörjas ett arbete för att korrigera
situationen. Som en sann vän av nordiskt samarbete sedan barnsben, kommer
jag att uppmärksamma detta.
Tack för påstöten!Christel
EB frågar:
Du svarade inte hur du skulle rösta i frågan om vi antar att SFP sitter i nästa regering som inför fastighetsskatt på skogs- och jordbruksmark. Ja eller nej eller skulle du gömma dig i ditt rum?
Christel svarar 14.2.2007:
Förlåt om jag glömde någon fråga – jag trodde nog att jag klart och tydligt svarade nej till utvidgad fastighetsskatt till skogs- och jordbruksmark, vilket var din fråga då.
Nu undrar du om detta kan vara en regeringsfråga. Det kan jag inte lova dig. Skattteväxling, undantag, helheter, andra ärenden … allt detta skall avgöras som en helhet då partiet avgör sitt eventuella medverkan i regeringsprogram.Nu skall jag bege mig ut på fältet!
god fortsättnng på dagen,
Christel
EB frågar:
Nästa regering kommer att införa fastighetsskatt på skogs- och jordbruksmark. Vad kommer du att rösta om du sitter i riksdagen? Även om SFP är med i regeringen?
Christel svarar 31.1.2007:
Jag är absolut emot att fastighetsskatten utvidgas till jord- och skogsbruksmark. På produktionen betalas redan skatt.
EB frågar:
Skulle det inte vara bättre att införa på nytt förmögenhetsskatten och i stället slopa fastighetsskatten som i många fall är en skuldskatt?
Christel svarar 27.1.2007:
Finner inte denna koppling behövlig. Fastighetsskatten kom in då andra skatter togs bort. Fastighetsskatten skall inte utvidgas men att prata om att slopa den är orealistiskt. Slopandet av förmögenhetsskatten å sin sida har tryggat att penningströmmarna inte flytt Finland.
EB frågar:
Du skrev att du inte är någon vän av avdrag. Vilka avdrag vill du slopa i beskattningen? Åtminstone arbetsreseavdraget då du anser att bilbeskattningen borde koncentreras på användningen av bilen. De som måste använda bil skulle betala och de som använder bilen till nöjeskörning såsom stadsbors stugresor till landet skulle få sina nya bilar billigt.Det här skulle drabba särskilt nylänningar (din väljarkår) som har de längsta arbetsresorna i landet.
Christel svarar 23.1.2007:
TACK FÖR RESPONSEN
samtidigt som du väcker en bredd av frågor så visar du för mig att jag inte varit tillräckligt tydlig i min argumentering.Pensionsavdraget och kommentaren om att jag i princip är kritisk till avdrag gällde den progressiva statsbeskattningen. I statsbeskattningen är problemet den att man måste ha en inkomst för att kunna ha utdelning i ett system med avdrag.
Reseavdraget avdras från kommunalbeskattningen. Därmed har alla som behöver den även i praktiken nytta av detta. Det beklagliga med en hög bilskatt är följden att bilparken i Finland hör till de äldsta i europa. Följden har även miljö- som säkerhetsaspekter.
Skattediskussionen är också svår så tillvida att vissa skattesänkningar medför ökade inkomster för staten. Förändringar i ex. bilskatten behöver ju inte nödvändigtvis neutraliseras av en annan bilrelaterad skatt.
Vänligen
Christel
Anonym frågar:
- vad är jämställd beskattning? på inkomstbeskattning? på förmögenhet?
Christel svarar:
Med jämställd beskattning avser jag att ingen grupp inom samhället skall ha en strängare skatteskala än en annan, har konkretiserat det med förhållandet mellan pensionärer och lönetagare som är entydig.
Anonym frågar:
- pensionärsavdrag såg jag på tidningen – vad tänker du om andra avdrag t.ex. barnfamiljer, ensamförsörjande föräldrar, ev andra?
Christel svarar:
Diskussionen gällde statsbeskattningen som är progressiv. Problemet med avdrag är att man måste ha en inkomst för att ha nytta av avdrag. Låginkomsstagare har inte detta i statsbeskattningen så statliga avdrag går till andra.
Anonym frågar:
- spritskatt? elskatt på förbrukningen? miljöskatter? vägskatter?
Christel svarar:
Förenklat sagt: skatteväxling medför att dessa kan höjas. Argumentering: förbrukning och miljöaspekter (styrning av konsumtion)
Anonym frågar:
- arvsskatten?
Christel svarar:
Bort
Anonym frågar:
- statens/kommunernas skatteintäkter: som nu, upp eller ner? Var skulle du ändra?
Christel svarar:
Först skulle jag se över den sociala biten där fpa-staten-kommunen bollar med kostnader mellan sig utan att ta ansvar över den förebyggande vårdens kostnader som sänker kostnader i långa loppet
