Borgå stad har – för en gångs skull – fungerat som föregångare.

På stadens hemsida hittas en blankett på vilken kommuninvånarna kan framföra sin åsikter om förslagen kring kommunfusionerna.  Åsikterna skickas vidare till de tjänstemän som bereder ärendet, stadsstyrelsen och -fullmäktige.

Och man skall komma ihåg att det inte bara frågas om tankar kring de två alternativ som ministeriets tjänstemän har lagt fram, utan man har också möjlighet att komma med egna förslag.

Här borde Sibbo absolut ta efter!

Jasså…det skall bli en till förening som skall ta ansvar för spårkligt viktiga projekt. Gäsp.

”Magma tänker, Folktinget lobbar, stiftelser betalar och föreningen förverkligar” säger grundarna. Som anställt en person i väntan på fondernas finansiering.

Men om man tittar på föreningens bakgrundskrafter Stenbäck, Broo, Mattlin, Rantala och Wiklund är det kanske inte så konstigt att jag inte hoppar i taket av förtjustning. Ett gäng ”grabbar” som alltid varit bra på att klappa varandra på axlarna och ordna finansiering till varandra.

För mig ter det sig som om denna förening är klubben för inbördes beundran, konservativa herremäns samling som lukar lite malpåse.

Men jag skall vänta tills föreningen grundas innan jag med en axelknyckning går vidare. Det kan ju hända att de gör någonting konkret, det kan ju hända att de tar andra kvinnor än ”kvotkvinnor” med i styrelsen och det kan ju hända att de gör någonting även utanför Helsingfors borgerliga ram….men inte ser jag i dag signaler på någonting av detta.

En byggplats är fördelaktig med tanke på samhällsstrukturen ifall:

- ingen skolskjuts behövs för skolgången. Räknas med 5 km till närmaste skola oberoende av skolspråk eller skolnivå.

-fastigheten kan anslutas till vatten- och avloppsnätet

-byggplatsen är belägen vid en fungerande kollektivtrafikled. Betyder 500 m till busshållplats där  minst en buss per dygn stannar.

-avståndet till kommunens centrumområden är högst 5 kilometer. Definierat som viss vägkorsning i Söderkulla och Nickby.

Om 3 eller fler kriterier fylls får stomlägenheten använda sina teoretiska byggrätter enligt fastställd dimensionering, fylls 1-2 st så dras 1 teoretisk rätt bort och om ingen av kriterierna fylls så dras 2 teoretiska rätter bort.

Hur tycker ni att detta låter som kriterier för bygga hus i glesbygds Sibbo? Horribelt…men en tjänsteman föreslår faktiskt detta.

Här strider förslaget mot mina tankar om att utveckla byarna, rättsskyddet får sig en hård törn när kommunen ”socialiserar” redan uträknad teoretisk byggrätt samt att varför i hela friden skall bygglov vara så svårt i Sibbo!?!

Hoppas innerligt att lovsektionen har förmåga att stoppa detta.

Söndag är vilodag….men ibland består vilan av att få vara aktiv med vardagliga saker. Skura toaletter, ståda kök, långpromenad med hunden, laga  mat till familjen och sedan skriva kolumn till veckans  tidning. Skönt och avkopplande!

Läste i dagstidningen om en 24 årig studerande som fått hjärninfarkt. Som säger att så mycket tas för givet ”som att man alltid ska kunna lägga upp håret i hästsvans”.

Eller att man tar för givet att ens barn och kära får vara friska. Jag vet att det är lättare att bära egen sjukdom än att se någon av sina kära sjuka. Så min tanke då jag läste om 24 åringen gick även till flickans föräldrar. Må de ha ork och kraft att stöda sin dotter.

Må vi alla ha tid för våra nära och kära.

har i natt läst rapporten om Kommunstrukturerna..eller ”Selvitys elinvoimaisesta kunta- ja palvelurakenteesta”. Eller inte har jag ju läst alla ord på alla drygt 600 sidor…men tittat närmare på vissa argument och speciellt Sibbo.

Som jag tidigare kommenterat: förslaget är så huvudlöst att det blir lätt att vara enhälligt emot.

Jag pekar på några plock:

Förslaget om en Stor-Helsingfors (Helsingfors, Grankulla, Esbo, Vanda och Sibbo) med 1 063 516 invånare

* avsikten att konkurrensen skall minska mellan kommunerna.

Varför? Är det inte konkurrensen som ser till att strukturerna hålls smidiga och ekonomiska aspekterna slipas?

Man noterar också att man eliminerar den interna konkurrensen inom huvudstadsregionen i fråga om stora trafikprojekt. Jo visst, för Hfors prioriterar sina trafiklösningar…

* Helsingfors har större behov i dag än de andra att höja skatterna.

So?! Hfors har 18,50, Sibbo 19,25. Nå Grankulla har ju lägsta med 16,50, Vanda 19,00  och Esbo 17,75.

19,25 är medeltalet för skattesatserna i de finländska kommunerna. Så Helsingfors kan också höja utan att andra skall lida.

* Sibbos huvudsakliga riktning är mot Helsingfors, och i andra hand mot Vanda. Då det gäller specialaffärer.

Vad tusan har det att göra med kommunala tjänster och service?

* Den nya kommunen skulle uppfylla kriterierna om 50 födda vilket förutsätts för anordnandet av grundläggande utbildning.

Jaha…och att det uppfylls i dag också har ingen betydelse?

Men höjden är ändå påståendet:

71 657 svenskspråkiga invånare med en 6,7 % andel av hela befolkningen, innebär att förutsättningarna för att anordna service på svenska förstärks.

Vad är det för rappakalja!?

Sibbo med 37 % svenskspråkig befolkning och hela servicestrukturen på finska och svenska..skulle alltså få förstärkt service?

Forskning slår också fast att gränsen för en levande, fungerande service på minoritetens språk har en smärtgräns vid 25 % andel av befolkningen.

Nå, andra alternativet som tjänstemannagruppen lyfter fram då?

Helsingfors, Grankulla, Esbo, Kyrkslätt, Vanda och södra Sibbo till en kommun ( 1 100 458 invånare) medan norra Sibbo (inkluderande Nickby) sammanförs med Tusby, Kervo, Träskända och Nurmijärvi.

Tittar lite mer på argumenten för den norra delen:

* Söderkulla är kopplat till Helsingfors medan Sibbo storskog, som huvudsakligen ligger norröver, och de omfattande jord- och skogsbruksområdena  delar kommunen i två delar. Nickby och norra Sibbo är nära kopplade till stadsstrukturen i Kervo tack vare de goda trafikförbindelserna (sic!)

men höjden är nog följande sats: något som också talar för en delning är att det beroende på samhällsstrukturella faktorer finns omfattande kontakter mellan Sibbo och Kervo när det gäller service.
I de övriga kommunerna finns c 1800 svenskspråkiga invånare så förändringarna i språkförhållanden skulle vara drastiska för Sibbo och kräva en ny lagstiftning. Så förslaget torde falla på sin inkompetenta argumentering och språklagen.

Sitter på partistyrelsen hela dagen i dag…och fortsätter till lördag kväll.

Skall föredra utkast till partiets organisationsförändring. Som alltid är avsikten att göra beslutsprocessen tydlig och att flera instanser och personer kan känna sig delaktiga. Få se hur det slutar: a) alla beslut måste tas av partidagen med skriftliga godkännanden i tre exemplar av alla lokalavdelningar  b) tjänstemännen gör tydliga förslag som knackas igenom.

Nej allvarligt tänkt; avsikten är nog att den breda folkrörelsen förstärks. Men mer tydliga beslut måste tas.

Tack och lov för tjänstemannagruppens förslag gällande Sibbo!

Att bilda Stor-Helsingfors med Esbo, Vanda, Hfors, Grankulla och Sibbo är dödfött. Låt Esbo politikerna föra striden emot.

Att dela Sibbo så att norra delen går mot Järvenpää och Kerava…mot språklag och mot logik.

Med dessa förslag är det en lätt sak att hålla Sibbo politikerna enhälliga…emot.

Nytt liv!

Skall börja blogga…ofta men kort. Provocerande – javisst! Men låt gå…

Regeringsförhandlingarna blir – liksom alla är – intressanta. De frågor som regeringssonderaren Katainen ställer partierna var väntade och inte svåra för ex SFP att besvara. Det mest troliga är dock att sannfinländarnas Soini kommer att ge väldigt vaga och runda svar. Liksom han ännu i går i nyheterna var…”tilannetta tulee kammata” betyder alltså vad då? Problemet kommer att vara Katainens, som blir tvungen att tolka vad svaret binder sannfinländarna till.

Frågorna ja; förutom grundfrågan om partiet vill vara med och delta  i uppbyggandet av en majoritetsregering utgående från valresultatet, är frågorna ställda kring ekonomi och EU kontra säkerhetspolitik.

Procentsatsningar eller mrd euron skall sättas kring prioritet för:

-         Nya åtgärder för att förlänga arbetskarriären

-         Förnyande av kommunstruktur och servicestruktur

-         Nya åtgärder för att öka ekonomiska tillväxten och arbetsgraden, ex via skatteåtgärder

-         Statens budgetekonomi stramas genom skattepolitik och utgiftsnedskärningar

Gällande EU, utrikes- och säkerhetspolitiken är frågeställningarna kring:

-         Partiets tyngdpunkter för rubriken

-         Hur partiet skulle trygga Finlands internationella ställning och påverkningsmöjligheter

-         Är partiet beredd att de åtaganden Finland redan förbundit sig till för att trygga stabilitet inom euro-området och Finlands stabilitets, ekonomiska tillväxt och sysselsättning.

Efter nästa vecka vet vi mer. Svaren skall inlämnas tills 2.5 och efter den 3:e träffar regeringssonderaren alla partier i tur och ordning.

Skall SFP vara med i regeringen?

Jag är lite delad i frågan. Inser ju att påverkan är dålig om man håller sig utanför. Men med ett dåligt regeringsprogram vill jag inte vara med för att hålla sannfinnarna i makten…

OM det ser ut att regeringen håller bara en kort tid och regeringsprogrammet inte ger oss någonting speciellt…då blir jag gärna utanför. Tror därtill att folket i vårt fält inte är helt aviga till att partiet väljer att bli i opposition.

OM regeringsprogrammet blir bättre av vår medverkan och vår påverkan är reell, då är jag beredd att gå med.

Slutsats: om valet att välja alternativ är vårt, är det bra. Om andra stipulerar villkoren och inte möjliggör ett riktigt alternativ för SFP…då är vi i blåsten.

Jaha, då har väljarna sagt sitt…

Personligen är jag besviken. Samtidigt som jag inte är oförberedd. Men signalerna och förnuftets förmåga att snappa upp fakta, har visat att önskedrömmar och realitet ibland blir ett svammelsurium.

Signalerna ute på fältet har varit positivt. Såväl partiets som mina egna teman har känts angelägna. För en gångs skull har vi varit tydliga i budskapet och hållit fast vid agendan. Många är de svensk- och finskspråkiga som kommit fram och gett oss sitt stöd. Även de enkäter som gjordes (av vilka alla inte ens publicerades) hade jag ett entydigt stöd. Ofta på en stark tredje plats.

I Nyland gick vi bakåt med c 2 200 röster och 10 000 fler röster skulle ha behövts för att det fjärde mandatet skulle ha realiserat sig. Så där finns ingen orsak att gråta över spilld mjölk utan i stället glädja oss för de tre invalda.

Men att såväl Borgå som Sibbo skulle tappa SFP röster är en gåta.

I Borgå gick vi bakåt med 415 röster, storleksordningen håller också om man jämför med kommunalvalet. Och då hade vi en tuff nominering just i Borgå med sittande riksdagsman Nylander mot partiets viceordförande Raunio. SDP Bärlund var också en utmanare som borde ha aktiverat SFP fältet till att ta ställning. Så vi kan vara tillfreds med att Nylander blev invald på plats 32 av 35…

I Sibbo förlorade jag stort men är fortfarande den politiker som samlar entydigt mest röster. Mitt röstetal från Sibbo var 1227 mot dryga 2000 i förra valet. Följande på listan var A. Stubb som 658 sibbobor stödde följd av 622 Soini anhängare.

Vi kan också notera att med annekteringen av Sibbo till Helsingfors flyttades med de drygt 2000 invånarna ungefär 800 röstande till Hfors.

Jag förstod ju nog att en del av senaste riksdagsvalsröster var ”överlopps” då annekteringen var aktuell och gav mig medial synlighet och sympatier. Också mitt nuvarande jobb inskränkte på min kampanj. På mitt arbetsbord fanns uppgifter som gjorde att jag inte kunde delta i paneler, radio eller TV. Problem fanns säkert också i att jag jobbade dygnet runt vilket gjorde att min ”normala utstrålning” inte lyste utan jag var mer stillsam och mindre engagerad än normalt.

Men att Sannfinnarna fick mer än 1000 röster mer än förra valet, gör nog att såväl på riksnivå som på kommunalnivå skall se över vårt sätt. Substansen vill jag inte ändra på utan anser att vi skall koncentrera oss på sättet hur politiken presenteras.

PS. mina totala röster var 2198 av vilka 1227 kom från Sibbo. Övriga kommuner kan du se från  http://yle.fi/val/resultat/2011/kandidat/liljestrom_christel_2_53.html